Ämnen:
Charktillverkning,
råvaror, recepthantering, korvtillverkning, mikrobiologi, kvalitets-
och driftskontroll, Scanpolicy, ”Vad är kvalitet”?, livsmedelshygien,
personlig hygien, EG/USA-krav, maskinkunskap m.m.
upp
Ämnen:
Samma
ämnen som i tillverkningsavsnittet.
Därtill kom nedskärning av korv, paketering av Scans produkter, maskin-och robotkunskap.
upp
Ämnen:
Slaktdjursproduktion,
avelsmetoder, uppfödning och utfodring, slaktprocess, uppstallning,
slaktutförande, besiktning, klassificering, SLV, EG/USA-krav,
biprodukter samt hud och tarm, mikrobiologi, bakteriers uppbyggnad-
nyttiga/onyttiga, kvalitets- och driftskontroll, Scanpolicy, ”Vad
är kvalitet”?, livsmedelshygien EG/USA-krav, personlig hygien
m.m.
upp
Ämnen:
Samma
ämnen som ingår i tillverknings- och slaktavsnittet samt köttets
kemi, uppbyggnad, färg, mörning och användningsområde.
upp
Ämnen:
Fackets
historia, lagar och avtal, de anställdas rättigheter och skyldigheter,
jämställdhet och diskriminering, samhällsekonomi m.m.
upp
Innan praktikperioden
startade, fick deltagarna välja en avdelning (tillverkning, slakt, styck
eller paketering) för sin praktik. Alla fick plats efter önskemål. Praktiken
bedrevs ute i produktionen 3,5 dagar per vecka, och svenskundervisningen
bedrevs 3 eftermiddagar per vecka. Deltagarna arbetade tillsammans med
övriga anställda, för att aktivt öva den verbala förmågan i svenska
språket. Deltagarna har haft handledare ute på praktikplatsen. Handledarna
var ”vanliga arbetare” med någon slags position, t.ex. förmän, som har
tidigare erfarenheter från att introducera nyanställda och ta hand om
vikarier. Handledarna har bl.a. ansvarat för att visa hur maskiner fungerar.
Ansvariga på Swedish Meats har besökt deltagarna ute på avdelningarna
i stort sett varje dag.
upp
Undervisningen i svenska
bedrevs av LiberAB: 3 tim x 3 dagar x 24 veckor = 216 tim per elev.
I början av kursen,
efter rekryteringen, testade man deltagarnas kunskaper i Svenska språket.
Samtliga deltagare klarade sig med godkänt och över, i muntliga testet.
Man gjorde också ett
diagnosprov med deltagarna i början av kursen, och använde sig av ett
standardtest som i vanliga fall används i svenska grundkurs. I testet
bedöms följande moment; Läskunskap, Vokabulär, Grammatik, Samhällsorientering,
Hörförståelse, Skrivförståelse och Muntliga kunskaper. Enligt bedömningssystemet
krävdes minst 91 poäng av max 133, för att klara godkänd nivån. Resultaten
på det diagnostiska provet varierar avsevärt från deltagare till deltagare.
Det lägsta resultatet var 38 poäng, och det högsta 120,5 poäng och med
ett medelresultat på 85,6 poäng. 10 personer fick underkänt.
upp
Eftersom det fanns
en stor kunskapsmässig spridning inom gruppen delades svenskundervisningen
in i tre grupper av elever:
GRUV-gruppen, (GRUndläggande
Vuxenutbildning, förberedelse inför SFI-nivån). 9 personer.
SFI-gruppen (Svenska
För Invandrare, motsvarar upp till årskurs 6) 7 personer.
Gymnasiegruppen (motsvarar
gymnasiekunskaper i Svenska)
4 personer.
upp
Studiematerialet var
olika för de olika grupperna. En del läste man tillsammans, och den
del saker gjorde de tre grupperna var och en för sig. Man använde sig
av en bok som hette +46. Det är ett grundmaterial för vuxna invandrare.
Materialet omfattar 2 delar: del 1, lästes av Gruv-gruppen (Grundläggande
vuxenutbildning), och täcker de första ca 300 timmarnas undervisning,
del 2, lästes av SFI-gruppen (Svenska för invandrare), och leder eleverna
fram till SFI-nivån. Dessutom delade läraren ut andra, lite ”roligare”
uppgifter och texter.
Gymnasiegruppen läste och studerade på egen hand, samt gjorde olika
inlämningsuppgifter. Från och med oktober kom en extra lärare in 3 fredagar
i månaden för att handleda gymnasiegruppen.
I
läroplanen för SFI (Svenska för invandrare) ingår också vissa muntliga
avsnitt, som att muntligt diskutera Politik (partier och system mm),
Lag & rätt (domstolar, brott, straff, lagar och regler mm) samt
Arbete (anställningsformer, olika fack mm).
upp
|
