Innehåll på denna sida:
Sedan 1998 har Försäkringskassan deltagit i ett nätverk där myndigheter
och kommuner inom länet arbetar för erfarenhetsutbyte, främjande av goda
idéer och samverkan utifrån perspektivet myndighet-medborgare. Medverkan i
nätverket ökade vår medvetenhet om vikten av att vi som myndighet bör
spegla samhällets mångfald och utifrån kraven i den då skärpta
lagstiftningen mot diskriminering i arbetslivet. Med detta som bakgrund
startade ett målinriktat arbete för att öka mångfalden inom
Försäkringskassan.
upp
Projektet har haft dubbla syften. Det ena var att sträva mot att öka
den etniska mångfalden ur ett internt perspektiv. Genom att öka andelen
anställda med utomnordisk bakgrund skapas förutsättningar att lyckas i
det externa perspektivet. Omvärldskunskapen ökar och vi kan vidareutveckla
vårt förhållningssätt i mötet med människor.
upp
Vårt långsiktiga mål är att uppnå en jämnare etnisk fördelning bland
våra anställda. Genom ökad kunskap om människors olikheter, effektiviserar
vi arbetet i organisationen (internt perspektiv) och vi kan därmed
kvalitetssäkra vårt arbete gentemot våra kunder (externt perspektiv).
upp
I samarbete med Länsarbetsnämnden ville vi fånga intresset hos
långtidsarbetslösa med utomnordisk bakgrund för praktik inom
försäkringskassans verksamhetsområde. För att tydliggöra de arbetsområden
som kunde vara aktuella för praktik togs kravprofiler fram. Internt
utformades en intresseanmälan för att bli personlig handledare. Därefter
inbjöd Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden till en gemensam
information ang. projektet. Vid informationen, som hörsammats av ca 150
presumtiva praktikanter från hela länet, medverkade direktörerna för
Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden tillsammans med de personer som
ansvarade för projektets genomförande. Efter ansökningstidens utgång och
viss ”grovsortering” av Länsarbetsnämnden vidtog Försäkringskassans
genomgång av ansökningar. Kravprofilerna användes i rekryteringsarbetet.
Resultatet blev att 12 praktikanter, lika fördelat mellan män och kvinnor,
erbjöds praktik under 6 månader vid Försäkringskassans olika enheter.
Varje praktikant fick en personlig handledare, vars yrkeskompetens och
personliga engagemang skulle stödja praktikantens väg in i verksamheten.
Innan första mötet med ”sin” praktikant fick handledarna, förutom en halv
dags utbildning i syfte att öka kunskapen om etnisk mångfald, träffa
projektledarna för att diskutera åtagande, ansvar och förhållningssätt i
sin roll.
upp
Praktik erbjöds inom kärnverksamheten försäkring, ADB/IT och
personaladministration. Praktiken inleddes med information om
Försäkringskassans organisation och Socialförsäkringssystemet i allmänhet.
Till detta gavs introduktion i vårt interna IT-stöd och genomgång av
regler som gäller förvaltning, offentlighet och sekretess. Under
praktiktiden inbjöd projektledarna praktikanter och handledare till ett
antal sammankomster för utbyte av erfarenheter samt möjlighet att lyfta
problem eller frågeställningar. Även Länsarbetsnämnden var tillgängliga
för frågor som var specifika för deras ansvarsdel.
Frågan om möjlighet till ”erbjudande om anställning” var hela tiden ett
hett ämne vid dessa sammankomster. Med facit i hand kan sägas att det
krävs stor tydlighet vad gäller avsikten med praktiken, då det lätt kan
tolkas som en form av ”garanti” för anställning. Resultatet av 6 månaders
projekttid för 12 praktikanter blev ändock mycket bra då alla fick en
möjlighet till någon form av anställning inom vår eller annan
Försäkringskassa eller hos annan arbetsgivare. Några av praktikanterna
fick möjlighet till anställning redan innan praktiktiden gått ut.
upp
Syftet med utvärderingen var att tillvarata styrkor och svagheter med
projektet och dessutom dra lärdomar för handledning av nyanställda
överlag. En muntlig avstämning gjordes gentemot ansvariga chefer. I
urvalsförfarandet vid tillsättning av tjänster såg de här större
möjligheter till anställning för personer med annan etnisk bakgrund som
redan var ”kända” inom verksamheten.
För att samla in underlag har intervjuer genomförts med 11 praktikanter.
Varje praktikant intervjuades enskilt av projektledaren. Intervjuerna
genomfördes med hjälp av bandspelare och utgick från nedanstående teman
med underliggande frågeställningar:
- Kravprofiler
- Introduktion
- Modellen handledare – praktikant
- Praktik som väg till anställning
- Praktikuppgifter
- Kulturmötet
Under intervjuerna har i korthet följande framkommit:
Kravprofilerna var till hjälp och bidrog till att väcka intresse för
deltagande i projektet.
I introduktionen skulle Projektets mål, syfte och innehåll ytterligare
behövt tydliggöras. De intervjuade hade olika tolkningar av vad som
egentligen var avsikten med vad som skulle hända efter praktiken.
De intervjuade ger rent allmänt en eloge till handledarna för deras
engagemang och tålmodighet i ett pressat arbetsläge.
Praktikanterna upplevde erbjuden praktik som att ha ”en fot inne” i
verksamheten, vilket kändes både pirrigt och förväntansfullt. Flera
praktikanter nämnde det goda med öppenhet i myndighetsutövning som bl.a.
Sverige har i förhållande till många andra länder där myndighetsutövande
upplevs ske inom ”stängda dörrar” och inte skulle kunna ge
praktikmöjlighet. En åsikt var att om praktik inte leder direkt till ett
arbete så ges ändå goda möjligheter till referenser. En av praktikanterna
berättar att när en arbetsgivare fick veta att han var på kassan så
”ändrades tonläget och ”jag blev genast mer intressant”.
Viktigt att skapa balans mellan praktikantens förväntningar på
meningsfulla, utvecklande praktikuppgifter och personalens/ledningens krav
på kompetens inom arbetsområdet.
Information till all personal om projektets syfte och vilken roll
handledarna har är viktig för att skapa den breda förståelsen i
organisationen.
Kulturmötet finns dels inom verksamheten, mellan medarbetare, men också
gentemot de försäkrade. Det viktigaste som framkommit i intervjuerna är
att det är mötet mellan individer mer än olika bakgrunder som avgör
upplevelsen av om det blev bra eller dåligt. Det kan ta lite längre tid i
mötet på grund av språk, olika bakgrund, erfarenhet o.s.v. men påverkar
föga arbetssättet varken internt eller gentemot de försäkrade.
upp
|